Ibland är man inte så stöddig!!

När man är en smärtkänslig hypokondriker som svimmar när man ser minsta lilla bloddroppe, så är det inte så fiffigt att skära sig.
Särskilt inte så att det blöder en del.
Då kan det lätt bli lite dramatiskt.
Hysteriskt skrik, kallsvettningar, yrsel och illamående.
Virpan, som såg det hela undrade kort och koncist:
- Kommer mamma dö nu?

Själv trodde jag nästan det.

När vi kom till akuten konstaterade mannen att då var vi här igen då.
Sen deklarerade han högt och tydligt att jag minsann skurit mig i handleden, som värsta självmords kandidaten.
Jag råkade skära mig i handleden rättade jag.
Sen tyckte han det var jävligt dyrt också.
Jag kunde ju inte få upp plånkan eftersom jag var tvungen att trycka mot såret med min friska hand för att hindra ett blodbad.
- 400 spänn, nästa gång tråcklar jag ihop det själv.
Jojo minsann.
Han skulle gärna velat bli kirurg.

Jag tyckte jag fick mycket för pengarna.
4 timmar väntan (tittade på mästarnas mästare utan ljud)
1 stelkrampspruta
1 pencilinrecept
2 bedövningssprutor som gjorde ont satan när han grötade runt i såret.
2 olika trådar sydde farbror doktorn med. En sockertråd som försvann av sig själv.
Han var noga med att poängtera att man inte gick upp i vikt av den.
Mitt minsta problem just då.

Mannen var helt hänförd över att få se hur dom grötade runt ryckte i mina senor.
Han gillar inälvor och sånt.
Det han grämer sig mest för i hela sitt liv är att han inte tittade i min mage under kejsarsnittet.
Jag kände mig bara äcklad över hela situationen.
Sen pratade han sig varm om hur det såg ut när senan var lös när jag rörde mina fingrar och hur doktorn drog i den.

Sen säger doktorn att han känner igen mig och att vi gått på samma skola.
Då har du chans att ge igen nu då, säger mannen till farbror doktorn som sitter med värsta sprutan i handen.
Kul!!
Jag är iallafall stolt över mig själv.
Jag varken svimmade eller kräktes.
Även om det var nära.
På fredag ska jag lägga om såret och imorgon ska jag jobba igen.
Slutet gott, allting gott!

Hejdå stickning!!

En vass konservburk i soppåsen.

Tre stygn invärtes för att sy ihop en lös sena.
Fem stygn utvärtes.
En del blod.
En stelkrampspruta.
En pencilinkur på 7 dagar.
4 timmar på akuten.

Jag är nöjd!!

Det kunde skurit djupare.
Det kunde skurit av viktiga funktioner i handleden.
Och det var inte högerhanden.
Tack för det!

Jag är sjuk!!

Idag 38.1 på termometern.
Dundrande huvudvärk.
Ont i nacken.
Fast avföring.
Stackars mig.

Nu är jag övertygad!!

Jag har vägt för och emot det här med vaccinering mot den "nya influensan".
Har hela tiden känt att jag helst inte vill vaccinera vare sig mina barn eller mig själv.
Eftersom jag inte vet vad vaccinet innehåller, eller egentligen vilka biverkningar den ger.
Detta gör att jag har bestämt mig.
Troligtvis kommer jag framstå som egoistisk, men jag kan bara inte chansa på detta.
Hur ska ni göra??

Jag undrar!!

Jag vet att jag tjatar om det här med svininfluensan, men jag undrar en sak.
Kan man ta ett prov så här i efterhand och se om det var den jag hade.
Då slipper jag ju vaccinera mig mot den.
Någon som vet??

Torsdag i sjukdomsträsket!!

Jo, jag vågar nog säga att det känns lite bättre idag. Ingen feber ännu.
Fortsatt megaförkyld, galet trött och en förskräcklig värk i rygg och höfter, i hela kroppen föresten efter för mycket sängläge.
Men det går framåt, definitivt.

Riskgrupp??

När man läser detta blir jag lite fundersam eftersom det stämmer in på mig just nu.
Men han ingick i en riskgrupp.
Vaddå för riskgrupp undrar jag.
Det vill dom inte berätta.
Ingår jag i någon riskgrupp tro?
Och slutligen, vad är en riskgrupp??
Alltså vilka problem ska man ha för att kvala in i en såkallad riskgrupp??

Update: Jag tillhör inte någon riskgrupp som tur är, förutom lite fettma på magen. Men den verkar ju försvinna i och med sjukdomen eftersom jag inte är så sugen på att äta.

Nulägesanalys!!

Jag undrar om jag kommer överleva detta.
Efter snart två dygn liggandes som en feberyrande padda i sängen har jag fått kraftiga rygg och höftproblem.
Det går inte att hitta en skön liggställning längre. Det känns som om kroppen håller på att gå av på mitten. Samtidigt orkar jag inte vara uppe i mitt feberrusiga tillstånd.
Det verkar inte ge sig heller, snarare tvärt om. Jag känner mig sämre och sämre.
Orkar inte äta, inte vara uppe, inte ens gå på toa.
För tillfället har jag tagit två alvedon, varit och kissat, pratat i telefon med jobbet, ätit en Sittingbull glass och druckit loka. (enda intaget av föda, om man nu kan kalla det föda)
Är helt slut efter dessa utsvävningar och återgår till sängen......
Är lite orolig över om detta kunde vara svininfluensan.
Tänker på den 40 åriga mannen som dog häromdagen. Hur kunde det hända? Låg han ensam hemma som jag och bara dog eller vad hände?

På återseende.....

Jättesjuk!!

Jag är verkligen jättesjuk alltså. Så sjuk att jag ligger i sängen och orkar inte gå upp.
Så sjuk att jag måste vara hemma från jobbet.
Stackars mig
Verkligen svinsjuk,men jag tror inte det är svinsjukan...

Grymt!!

Vaknar jag upp så här imorgon går jag inte till jobbet..........Nöff!!

Nu kan nog svininfluensan ha slagit till!!

Jag känner mig sjuk. Alltså inte lite hängig utan sjuk på riktigt.
Snoret rinner, ont i halsen så det knappt går att svälja, dunkande huvudvärk, ont i nacken och feberkänsla.
Kan jag ha fått svininfluensan iallafall??
Hjälp!!
Då behöver jag iallafall inte ta ställning till om jag ska vaccinera mig eller inte!

Det är svårt det här. Vaccinera eller inte vaccinera.
Vaccinet verkar inte vara testat på människor och kan innehålla vilken skit som helst, som kan medfara vilka biverkningar som helst.
Ska Ni vaccinera er??
Och ska Ni vaccinera era barn??
Jag vet varken ut eller in!
Nu ska jag iallafall dra något gammalt över mig och hoppas jag mår bättre imorgon!